Sociala medier skapar ny arena för psykiatripatienter

Inom psykiatrin finns idag ojämlikhet mellan den som hjälper och den som blir hjälpt. Av vad vissa skulle säga är naturliga skäl så har den som är intagen som patient vid en psykiatrisk avdelning mindre makt över sin egen situation än vad andra patienter har, och definitivt mindre makt än sina vårdgivare. I sin forskning studerar etnologen Anna Johansson hur patienter med erfarenheter från psykiatrin använder sociala medier, och om det användandet kan förändra maktassymmetrin i vården.

Anna JohanssonAnna Johansson är biträdande lektor vid Humlab och utför större delen av sin forskning inom ramen för Media Places. Hon intresserar sig för ny tekniks förmåga att förflytta eller förstärka normer, framför allt de normer som rör psykisk hälsa.
- Jag studerade tidigare självskadebeteende på nätet, och där kunde man se hur tekniken användes för att markera vilka skärsår som var ok att visa upp och vilka som ansågs vara stötande. På YouTube kan man till exempel både gilla och ogilla filmer, och tycker man att ett klipp är väldigt olämpligt kan man anmäla och få det bortplockat. På detta sätt kan man skapa tydliga normer; "på den här videon ser jag en normal/vacker kropp som jag gillar" "på den här videon ser jag en kropp som jag tycker är upprörande och ogillar/anmäler" På detta sätt pågår ett ständigt normskapande. Detta gäller även i så pass extrema fall som i filmklipp där människor visar upp sina färska skärsår. Tillsammans förhandlar de som tittar om vad de ser är "normalt" eller om det går över gränsen för vad man klarar av att se, berättar Anna.

Teknik = ökat inflytande?

Just nu studerar Anna Johansson hur människor med erfarenhet som vårdtagare inom psykiatrin använder sociala medier för att få ge sin bild av hur vården fungerar. Genom att berätta sina historier hoppas de också kunna ändra uppfattningen om psykisk sjukdom.
- Via sociala medier får psykiatripatienter en helt ny arena där de kan göra sina röster hörda. Jag är intresserad av vad det betyder. Vad vinner de när de får tillgång till en teknisk plattform? Tas de på allvar? Mycket tyder på att att exempelvis vissa bloggar påverkar vården. Dessa stora bloggar låter läsare berätta om sina upplevelser, och de får lägga ut namn och ibland kontaktuppgifter på enskild vårdpersonal eller avdelningar de har besökt. Det fungerar åt båda hållen, har man blivit väl bemött hyllas personal eller avdelning, anser man att man har blivit illa bemött uppmanas andra att anmäla eller undvika en viss person eller avdelning. Både patienter och vårdpersonal läser dessa bloggar och de påverkar säkert personalen. Därför kan man kanske säga att tekniken har gett patienterna ökat inflytande. Sen bör man självklart diskutera metoden: att hänga ut människor på nätet, menar Anna.

Hjälps åt med forskningens etik och praktik

Anna träffar regelbundet de andra forskarna inom Media Places, framför allt de som ingår i gruppen Media Places as Hybrid Practice and Representation. Tillsammans arbetar de med en bok som snart kommer att publiceras på Routledge förlag.
- Inom gruppen har vi ganska olika bakgrunder, men vi har alla det gemensamt att vi intresserar oss för relationen mellan online och offline. Vi stöter också på liknande problem med vårt material, eftersom vi alla på något sätt använder oss av internet som källa. Det är en källa till både etiska och praktiska problem; vad är till exempel bästa sättet att spara material från nätet? Får man studera forum på nätet utan att ge sig till känna först?

Härnäst kommer Anna att intervjua vårdpersonal om hur de påverkas av patienternas ökade aktivitet på nätet.

  • Några korta fakta:

    Media Places är ett gemensamt forskningsprogram mellan Umeå universitet och Stanford University, och ingår i Wallenberg Network Initiative som är ett samarbete mellan Umeå universitet, Stanford University och Lunds universitet.

    Programmet finansieras under åren 2011 och 2015 av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

    Cirka 20 forskare med olika ämnesbakgrunder: etnologi, informatik, designforskning, biologi, engelska, kommunikationsvetenskap, pedagogik, samiska studier, lingvistik, sociologi och historia ingår i programmet.