Digitala lägg – om pressens gränssnitt 1800

"I digital form - med OCR-lästa sidor för blixtsnabb textuell eftersökning - framstår presshistorien som annorlunda"

All mediehistorisk förändring är en kommersiellt driven jakt på nya marknader, publiker och konsumenter. Det gäller också presshistorien, i synnerhet under 1800-talet då det moderna industri-Sverige växer fram. Tidningarnas spalter utgör den infrastruktur i vilken ekonomin äger rum och tar plats, och i vilken den ekonomisk-politiska diskussionen förts. Det har dock inte uppmärksammats speciellt ofta - och pressens självbild är en helt annan. Den har länge varit (och är fortfarande) tidningen som garant för demokrati och fritt meningsutbyte. Presshistorien har dock alltid varit en fråga om pengar, och det är först genom att anlägga ett ekonomiskt-historiskt perspektiv som dagspressens egentliga former och konturer under 1800-talet framträder.

Projektet tar fasta på att landets äldre tidningsbestånd för närvarande håller på att digitaliseras - samtliga årgångar av Aftonbladet och Svenska Dagbladet är snart digitaliserade (om än inte tillgängliga på grund av upphovsrättsliga hinder). Forskningen kring 1800-talets tidningar har framför allt utförts av litteraturvetare, idéhistoriker och historiker orienterade mot närläsning av nyckeltexter - snarare än digitalt skolade i kvantitativa metoder. De syntetiserande ansatser som gjorts har krävt mycket stora arbetsinsatser för att alls hantera det enorma textmaterialet - arbetsinsatser som om materialet vore digitaliserat (vilket nu är fallet) i många fall skulle klaras av genom några knapptryck. De möjligheter som öppnar sig med datorernas hjälp har vi bara börjat ana. I digital form - med OCR-lästa sidor för blixtsnabb textuell eftersökning - framstår presshistorien som annorlunda.

Projektet avser att studera och presentera (delar av) Sveriges digitala presshistoria - med ett speciellt ekonomiskt-historiskt fokus på mediala annonseringskulter - där digitaliserade tidningslägg betraktas som en sorts medium/databas/arkiv över såväl lokala nyheter som regionala annonskulturer. En utgångspunkt är att ta fasta på den kopiösa textmassa som hundratusentals OCR-inskannade tidningar genererar och ur vilken helt obekanta mönster, information och kunskap framträder i nya mediala gränssnitt - från tidningslägg till bildskärmar. Projektet vilar såtillvida dels på forskningsmetodik kring text mining med avsikt att upptäcka (mer eller mindre) meningsfulla mediehistoriska mönster, dels på en omfattande presshistorisk kontextualisering - samt en kombination av insikter från såväl kvantitativ som kvalitativ metod.