Coppélie Cocq

Coppelie CocqDocent

E-post: coppelie.cocq@humlab.umu.se

Tel: +46 90 786 54 82

Blogg: challengingtraditions.wordpress.com

In English

Presentation:

Coppélie Cocq, docent i samiska studier vid Umeå Universitet och docent i nordisk folkloristik, särskilt minoritetsstudier vid Åbo Akademi.

Coppélie disputerade i ämnet samiska studier 2008 på avhandlingen Revoicing Sámi narratives. North Sámi storytelling at the turn of the 20th century (Sámi Dutkan, Umeå Universitet).

Hennes forskningsintressen är kulturella uttrycksformer, berättande och narrativitet (från muntligt till digitalt) samt kritiska studier i minoritets- och urfolksforskning. Etiska och metodologiska perspektiv på digital etnografi är andra aktuella frågor i hennes forskning.

Coppélie är Pedagogiskt ansvarig på Humlab.

Forskning

Under perioden 2013-2016 arbetar Coppélie Cocq i ett projekt om Produktion och förmedling av urfolkskunskap: muntliga och medierade strategier för att uttrycka samiska identiteter (Finanseriat av FORMAS). Övriga projektdeltagare: Marianne Liliequist, Krister Stoor, Marica Nordström (Umeå Universitet)

I detta projekt vill deltagande forskare undersöka hur samer ur olika miljöer förmedlar kunskap och uttrycker identitet. Genom att studera muntliga och medierade berättelser, söker vi kunskap som traderats från generation till generation. Vilka strategier har man använt för att överföra kulturell kunskap? Fyra delstudier undersöker mer specifikt hur samiska grupper har utarbetat kommunikationsmetoder (1) mellan generationerna, (2) mellan renskötare och markägare, (3) det som äger rum på Internet och (4) genom populärmusik. I det samiska samhället pågår revitaliseringsprocesser och i detta sammanhang vill man undersöka hur traditionella former för kommunikation och kunskapsöverföring har anpassats och förändrats.

Coppélie Cocqs del i projektet undersöker rollen som Internet och digital teknik har för produktion och överföring av kunskap idag. Tack vare internet har möjligheterna för urfolk att kommunicera och uttrycka sin kultur ökat markant. Många berättelser får en spridning långt utöver vad som tidigare var möjligt. Digitala verktyg för att producera och reproducera folkloristiska genrer innebär ökade möjligheter för skapandet av nya traditioner och nya tolkningar.

Denna studie vill framhäva inifrånperspektivet. Det når man bäst genom att göra djupintervjuer och deltagande observation, både på plats och via nätet. Genom narrativa analyser vill vi undersöka vad man säger, hur man säger det, vilka budskap man vill framföra och vilka budskap som endast är till för en mer insatt lyssnare. Forskningen syftar till en kunskap som både leder bakåt i historien och som också ger oss verktyg att förstå samisk kultur. Syftet är också att finna modeller för konfliktlösning, till exempel mellan renskötare och markägare i vinterbetesmarkerna. I UNESCO:s konvention om skydd av det immateriella kulturarvet som Sverige ratificerade 2011, räknas muntliga traditioner, artistiska uttryck, musik och språk som viktiga verktyg för förmedling av kulturarvet. Detta projekt kommer att bidra till identifiering, dokumentation och forskning om dessa av UNESCO:s erkända essentiella beståndsdelar i ett folks kultur och liv.

Urval av genomförda projekt:

- I HUMlab-projektet Media Places studerade Coppélie Cocq samiska digitala miljöer och samspelet mellan online och offline kulturella uttrycksformer.  Läs mer på: challengingtraditions.wordpress.com/my-research-project/ 

- Under perioden juli 2012-dec 2014 arbetade hon på ett projekt om berättelser om naturen, Naturen i narrativen (finansierat av Riksbankens jubileumsfond). Övrig projektdeltagare: Daniel Andersson, Inst. för Språkstudier, Umeå Universitet.

Naturen i narrativen - En studie av muntliga berättelser om miljö- och naturkatastrofer ur ett folkloristiskt och språketnografiskt perspektiv

Miljö- och naturkatastrofer innebär ekonomiska och materiella förluster men också en störning av den naturliga ordningen. Projektets syfte är att belysa hur renskötare och jordbrukare i norra Norrland konstruerar en förståelse av förhållandet människa - natur i muntliga berättelser om naturen, i synnerhet om händelser och processer som skapar upplevelser av hot, förändring eller katastrof.

Fokus ligger på de diskurser och föreställningar som utformas i berättelserna, samt deras konsekvenser. Materialet närmas från ett folkloristiskt och ett språketnografiskt perspektiv och en utgångspunkt i analysen är berättelsernas olika aktörer och samspelet dem emellan. Genom att studera narrativer av människor med olika pragmatiska förhållanden till naturen belyses även olika former av traditionell kunskap.

Ett resultat av denna studie blir ett bidrag till dagens miljödebatt med ett annat perspektiv, där traditionell kunskap står i fokus. Valet av arkivmaterial innebär också att röster som inte tidigare varit delaktiga i historieskrivningen lyfts fram. Projektet tillför ett komparativt perspektiv där olika befolkningsgrupper får komma till tals och fokuserar på människan och hennes meningsskapande strategier.

 

Publikationer:

◀ Föreg. ◀ Föreg. Nästa ▶ Nästa ▶ Visa alla Visa sidvis
Titel Författare Utg.år